Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oelreichs utnämnande till prokansler var
naturligtvis rikskanslerens verk. Redan en månad efter
den betydelsefulla middagen var ärendet före i rådet
och tyckes där ej hafva mött synnerliga hinder den
gången. Riksrådet Björneklou visade, att
inrättningen ej skulle komma att »gravera kronan med
mera än 2,000 rdr», och föreslog redan då den
blif-vande akademiens kansler, hvartill riksamiralen
grefve G. O. Stenbock utnämndes. Under förra
hälften af det följande året, 1666, förekommer
frågan blott ett par gånger i rådet. Riksdrotset, grefve
Per, ville hafva högskolan förlagd till Jönköping,
men rikskansleren talade till förmån för Lund och
hade mycket motstånd att bekämpa, innan han
lyckades drifva verket igenom. Äfven
Upsalapro-fessorerna satte sig emot den nya akademiens
inrättande, fruktande, att studenternas antal i Upsala
därigenom skulle aftaga. Grefve Magnus Gabriel
gaf dem det värdiga svaret, »att gjorde de sin flit,
skulle de icke behöfva tvifla att få åhörare». Han
anförde detta i rådet den 17 oktober 1666 och
slutade med att uttala den åsikten, »att det skulle
gagna Upsala akademi att hafva en medtäflare».
Följande dagen fattades verkligen ett formligt
beslut i frågan, men redan i november visa
rådsprotokollen, att frågan hölls öppen, som om intet
beslut blifvit fattadt. Först den 12 november kan
beslutet anses som afgjordt, och den 19 december
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
