Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansåg suveräniteten för ett ondt, hvilket han trädde
upp att bekämpa med en redlig mans hela kraft och
ihärdighet. »Suveräniteten var», menade han, »till
saken lika väl som till namnet ett ogudaktigt
fran-syskt bruk, som stode i samband med detta folks
öfriga högmod och gudlöshet, hvilka visade sig
äf-ven i qvinnomas kläder och i deras
hufvudprydna-der, fontangerna, hvilkas sed och namn de icke
blygts att upptaga efter en kunglig sköka.»
Ehuru han icke offentligen gaf luft åt sitt
missnöje, så länge Carl XI lefde, så väckte dock både
1686 års kyrkolag och riksdagsbeslutet af år 1693
i hög grad hans ovilja och harm. Genom
kyrkolagen och den makt öfver kyrkan, som den lade i
konungens hand, ansåg han konungen så godt som
hafva blifvit »en påfve», »en antikrist», och när
ständerna sammanträdde 1697 efter Carl XI:s död,
uppträdde han att strida mot de i hans tanke okristliga
lärorna och lagbuden. Det skedde dock icke utan
mycken oro och ängslan och bön. Den 19
november 1697 inlämnade han på posten i Falun tvenne
bref, det ena innehållande anmärkningarna mot
kyrkolagen, det andra mot 1693 års riksdagsbeslut. En
månad var icke förfluten därefter, så kom olyckan
och klappade på hans port.
Den 14 december skedde konung Carls kröning,
då han själf, som bekant är, satte kronan på sitt
hufvud. Boethius var underrättad om dagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
