Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Har jag begått någon synd i dag, Lindbom?»
af bröt slutligen (Svante tystnaden.
Lindbom skakade på hufvudet.
»Säg, Sköld», ropade baronen, »har jag gjort
så mycket som en mask för när?»
»Gud bevare öfverstelöjtnanten!» blef Skölds
torra svar.
»Så måste det vara fan själf, som skickat hit
den . . . hvad hette menniskan? Nå, det gör
detsamma, spänn för karossen och kör för fan i våld;
kör, Sköld, men far varligt med hästame!»
»Gud bevare öfverstelöjtnanten, men jungfrun
är dödssjuk!»
Svante funderade ett ögonblick, hvarpå han
hastigt sade:
> Då skall du icke spara hästarne. . . . Kör henne
hvart hon vill, blott vägen leder bort från
Käl-leryd!»
»Gud bevare öfverstelöjtnanten . . . qvinfolket
är ett bräckligt ting, jag kunde bryta henne tvärt
af, och hon är väl ingen kalmuck heller, fast hon
har ryttarstöflar på sig och ryttarrock.»
»Ryttarstöflar ... är menniskan rätt klok?
Ryttarstöflar och ...»
»Benet är afbrutet», tillade Sköld.
»Ryttarstöflar och brutna ben, jo, det lär bli
en skön historia . . . Lindbom, hvad skola vi göra,
hur skulle salig kungen gjort i ett slikt fall?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
