Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Märta lämnades åter ensam med sina tankar och
sin sorg.
Sven gick emellertid vägen fram till Källeryd.
På gården träffade han Sköld, korpralen.
»Är baronen hemma?» sporde han, »och kan
jag få tala med honom?»
Sköld strök sina mustascher och såg på Sven
från hufvud till fot.
»Hvad är det om?» frågade han tillbaka.
»Något högst angeläget!»
Sköld gick upp åt stora byggningen och följdes
af Sven, som väntade vid trappan. Efter en stund
kom Sköld tillbaka, men sade ingenting, utan gick
ned åt gården. Sven stod förvånad och såg på
honom, då en hand lades på hans axel, och en vänlig
stämma sade:
»Guds fred, yngling, hvad söker du här?»
Sven vände sig om. Det var Lindbom,
baronens högra hand, som han mycket väl kände.
»Jag kommer med bud från min fader!»
svarade han, under det han följde den gamle mannen,
som drog honom med sig till ett afsides beläget
rum, där de kunde tala ostördt med hvarandra.
»Så», sade Lindbom, sedan han stängt dörren,
»nu skall du säga mig, hvad du har på hjärtat; jag
ser, att det är något mera, än blott och bart
sorgen efter din fader! Är det något, som jag eller
min herre kan hjälpa till rätta?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
