Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen talade om långa, mörka timmar, tillbragta un*
der någon förtviflad kamp, någon af dessa häftiga
inre strider, då menniskan liksom känner inom sig,
att stunden är inne, som skall afgöra öfver hela
hennes framtids väl eller ve. Hon var ej mera
gårdagens sköna, stolta, strålande Aurora, för
hvilken lifvet log med sina bästa förhoppningar.
Men hvad hade då inträffat, hvilken giftig knif
hade skurit in i denna sköna blomstjälk, hvilken
orm hade kommit denna blomkalk att draga sig
tillsammans, att darra, att blekna, att dö? Vi skulle
veta det, om icke baron Sprengtportens bref legat
förvarade i grosshandlarens yttre rum, om han och
hans vän hade hållit sig stilla i röda kammaren
och icke nödgat vår hederlige kapten att från den
mest skärpta uppmärksamhet falla i sömn. Hade
icke allt detta inträffat, hade vi känt de båda
her-rames samtal ända igenom. Nu få vi nöja oss med
blotta resultaterna.
Grosshandlaren hade vid supén fattat sitt glas
och klingat, gästerna hade lyssnat, och en skål
hade blifvit drucken för grosshandlarens dotter och
grefve Peyran.
Helt visst var detta ett steg, som
grosshandlaren ej ämnat taga så snart, vi hörde honom till
och med säga, att han ämnade begagna sin dotter
såsom lockbete för en annan ung man, men
gref-ven hade lyckats ändra hans plan, och måhända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
