- Project Runeberg -  F. W. Scholanders skrifter / [Första bandet] /
233

[MARC] [MARC] Author: Fredrik Wilhelm Scholander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SUNE HÅRDSSONS ÅFVENTYR. 233
som nu fick vedergällning för lemnadt bistånd och på
tillfrågan förklarade sig villig att, följd af hjorden, draga
sig nedåt den trakt af kusten, dit han såg främlingen
skynda förut. Sunes afsigt var nemligen att pröfva
lyckan och se till, om hon icke ville gynna honom att
återfå något af det förlorade guldet eller något annat
af användbart värde, som hafvet hade kunnat kasta upp
på skären. Detta fann han så mycket mindre omöjligt,
som galeren redan stod högt uppe bland stenarne, då
han krossades af det stora skeppsvraket, och enär spill-
rorna af båda fartygen bort skingras i vattnet, kunde
ju delar af lasten, i synnerhet de i förhållande till
storleken tyngre, ligga qvar synliga och åtkomliga.
Detta hopp bevingade hans steg. Nedhunnen till
stranden fann han visserligen hafvet ännu upprördt
af dyningar, men de slogo med långa mellanrum mot
gründet, och detta var på långt när icke otillgängligt.
Stora stycken af vraken hade kastats öfver det in i det
nu alldeles lugna vattnet innanför skären upp emot
stranden, och begagnande ett af dessa såsom flotte,
paddlade sig Sune nästan torrskodd ut på klippgrundet.
Han hade förestält sig detta vara på utsidan alldeles
betäckt med spillror och balar, men vågorna, som visser-
ligen kastat upp allt sådant, hade ock dragit det med
sig tillbaka och genom denna fortsatta lek förstört eller
i djupet dränkt nästan allt. Visst stod här och der ett
stycke trä så hårdt fastkiladt mellan stenblocken, att det
förblifvit der, och delar af fartygens stommar hade på
samma sätt fastnat, men föga utsigt var dock att hitta
det som söktes. Sune klädde af sig och kröp varsamt
utåt de regelbundet öfverspolade fartygslemningarne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scholander/1/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free