Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A TELIERN. 207
Men idealets likhet fans ej mera,
åtminstone ej mästarn mer det såg;
och ledsnad började pä nytt regera
uti hans öfverspända, mörka håg.
Van Diem gick från och till, men inga flera,
och vännen det med skäl om hjertat låg
att åt Giovanni skaffa mod tillbaka,
på nya vägar, krökta eller raka.
En rik artist — i fall det fins en sådan —
kan sysslolös och lugn se tiden an,
då för den arme sådant bringar vådan,
att allt går åt, hvad förr han sparde, vann.
Snart blef det äfven klent i penninglådan
för sor Giovanni, tomma grillers man;
van Diem det visste, men för bot ock sättet:
han erbjöd sig att sälja bort porträttet.
Det medgafs, fast med knot. Nu bör man veta,
att Rom beständigt har en talrik kår
af hedersmän, som efter taflor leta
i vindar, bodar, sterbhus, skjul och vrår.
De lura engelsmän och blifva feta
på främlingen, som ingenting förstår;
med stora namn de döpa svarta dukar,
och enfald öppnar gapet, tror och slukar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
