Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l6 A rELIERN.
Hon fördes af till klostret från Longara;
det öfriga är längesedan kändt.
Men fadern, glad att hafva sträckt en snara,
i hvilken Smith med hundra scudi ränt,
förflyttade sig öfver Tibern bara,
med ögat öppet, örat alltid spändt;
han tycktes vara sagans dvärg, som bäfvar
för resens tunga, hårbevuxna näfvar.
En klostercell! — I tankens fria riken
har detta ord ett hemskt och sorgligt ljud,
som dock ej låter så för katoliken.
Visst händer det, att mön blir kyrkans brud,
först då hon är af jordisk brudgum sviken,
men oftast sker det enligt slägtens bud,
och flickan ses då kallt ur verlden vandra:
»det brukas så; det händer tusen andra».
Och vill hon ej, så gifves det i bikten
ett kraftigt medel att få saken gjord.
Der pressas hvarje motstånd ner med vigten
af gräsligt hot och honungssöta ord.
Och villad mellan sanningen och dikten,
blir snart en slapphet inom själen spord,
som måste råda i det ögonblicket,
då hela lifvets lycka släpps i sticket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
