Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORNAMENTIKENS FORMLARA. 37
Fig. 55-
ordning och byggnadsstil som de doriska och joniska
ordningarne. Grundtanken till denna prydnadsdetalj,
som blifvit så allmän och lämpar sig till användning i
många riktningar, tillhör egypterna, hvarest den utgör
krönande delen af kolonner och pilastrar, allt
ifrån urminnes tid (fig. 55) och har formen af
en blomkalk, omgifven stundom med blad och
lotusstänglar, stundom med andra bladkombina-
tioner. Äfven i Assyrien hafva föregångare
till ifrågavarande kapitäl visat sig enligt bas-
reliefer från Kujjoundschik (fig. 56). Fig. 56.
I Grekland synas de först under samma hufvud-
form som i Egypten, nämligen med en klockartad
kalathos (fig. 57); andra stadiet visar en fyrkan-
tig öfverliggare med inåtböjda sidor (abacus)
och voluter mellan bladen vid basen, som om-
gifves af mycket små blad (fig. 58); från
Apollotemplet i Figalia finnes ett — möj-
ligen äldre än detta — ytterligare utveck-
ladt kapitäl, som har det karakteristiska till-
lägget af hörnvoluter (fig. 59). Dessa ut-
vecklas ytterligare och nästan samtidigt uti
Apollotemplet i Miletus (Mindre Asien)
hvarest kapitelets akantusblad frigöras och
förstoras så att de betäcka kalathos’
nedre del (fig. 60).
Uti Italien — i Stor-Grekland — än-
drades bladtypen, så att den icke blott
å kapitäler utan äfven i annan Ornamen-
tik fick en kålplantan liknande form, synlig i Vestas
tempel vid Tivoli, i Pompeji och på Sicilien, utan att
Fig- 57-
Fig. 58.
Fig. 59-
Fig. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
