Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL C. G. ESTLÄNDER.
’93
den döda bokstafven, som är de torra geometriska rit-
ningarne öfver utförda verk inom facket, bilda sig en
lefvande, egen känsla för den arkitektoniska formskön-
heten, och detta är ett otroligt svårt arbete, hvartill
fordras en bildad lärares handledning. Han behöfver
aldrig kunna »måla» sina geometriska konstruktions-
ritningar, ty detta är ett själs- och tidsmördande göro-
mål, men vill han, dä t. ex. en byggnads yttre har
skilda planer, för sig och andra tydliggöra det blif-
vande utseendet, måste han taga perspektiv-konstruk-
tionen till hjelp, såsom jag predikat för mina elever,
utan återvändo. Vi skola noga akta oss för att be-
träda falska jemförelsers område. I Paris och Berlin
och hundratals andra städer kan arkitekten vara en
mycket usel »artist» och dock göra förträffliga saker,
om han blott förstår sina hufvudproportioner, ty han
är omgifven med skaror af fullt skickliga, till och med
konstnärligt bildade hjelpare i alla riktningar, hvilka
fylla i, der något felas honom sjelf, och både han
och de hafva formkänslan i blodet derigenom, att de
och deras upphof allt jemt varit omgifna af skönt
formade och väl utförda förebilder, hvilka, dem omed-
vetet, hafva förberedt känslan till mottaglighet för form-
läran. Så är det ej hos oss och ej hos eder, och detta
försvårar i otrolig grad studierna samt tager tid för
ögonens och känslans odling. Alltså, skola arkitekter,
verkliga sådana, hos oss danas, måste mesta tiden
offras för denna detalj af deras vetande, och allt hvad
de derutöfver kunna proppa i sig är ett förträffligt plus.
Men den matematiska drifningen är ett uttorkande för-
dert, hvaraf de icke kunna betjena sig, sedan yrkes-
Scho lan der, Skrifter, IV. J ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
