Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Färdighet i scouttjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visar att flickor lika väl som pojkar kunna lära sig
scouttjänst, medan de äro unga för att vid mogen
ålder kunna åstadkomma något nyttigt i världen.
Det är ett härligt arbete, men ingen kommer någon
vart därmed, med mindre han på förhand sökt göra
sig skickad därtill. Den lyckas bäst, som lärt sig
scouttjänst som pojke.
Scoutfärdighet kommer alltid väl till pass vad
man än må slå sig på, det må vara i stad eller på
landet. Sir William Crookes påstår, att den har sitt
värde även för en vetenskapsman, en sådan som
hittar på en hel hop om luft, ljus och sådant där. Och
sir Lauder Brunton påvisar hur nyttig den är för
en läkare.
Och nu skall jag visa er, hur man kan lära sig
scoutfärdighet själv och öva sig hemma.
»Kim».
Ett gott exempel på vad en pojkscout kan uträtta,
finner man i Rudyard Kiplings berättelse om »Kim».
Kim eller, som han rätteligen hette, Kimball 0’hara,
var son till en sergeant vid ett irländskt regemente
i Indien. Hans far och mor hade dött medan han
var helt liten, varför han uppfostrades av en moster,
som förde en mycket anspråkslös tillvaro i Indien.
Hans lekkamrater voro uteslutande infödingar,
varigenom han lärde känna deras språk och
förhållanden bättre än någon europé. Han blev mycket god
vän med en gammal kringvandrande präst, som
traskade omkring i Indien och med vilken han
genomströvade hela den norra delen av landet. Så en vacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
