Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sluter det andra, utan i sitt andra h ar sin egen objektivitet.
Den ä r all sanning, har all bestäm dhet och ä r säledes fullän-
dad totalitet Såsom sådan totalitet är ideen både form och
innehåll. Den är oändlig form, em edan alla lägre form er deri
äro upptagna 2) och ju st denna totalitet af form er ä r den a b -
soluta ideens in n eh åll3). Innehållet är således sjelfva formen.
Ideens bestäm dhet kan följaktligen icke vara innehåll, utan är
fo rm 4). Denna allm änna form är m ethoden, fattad såsom be-
greppets rörelse, den allm änna absoluta verksam heten, den sig
sjelf bestäm m ande och realiserande rörelsen. M ethoden är så-
ledes icke något blott subjektivt, utan den ä r den absoluta
substansen ,
‘>
). D etta vill m ed andra ord säga, a tt processen,
blifvat är det absoluta. Innehållet har då ingen annan b e ty -
delse än a tt vara den bestäm dhet, som tillkom m er en viss form
af blifvat och skiljer denna form från alla andra. Den abso-
luta formen kan dock icke i denna m ening hafva e tt innehåll.
Den skulle då m ot sig sätta en annan form och derigenom
upphöra a tt vara oändlig. D en har ett innehåll endast såvida
den är totaliteten af alla de särskilda form er, hvilkas bestäm d-
het visat sig såsom deras innehåll. Den process, som sålunda
blifvit satt såsom d et absoluta, är absolut ändam ålsenlig. Den
är grunden till all rörelse och är tillika dess ändam ål. Den
1) Jfr. H. W . B. 5. pag. 317. o. (T.
2) Das Logische der absoluten Idee Kann auch eine W e ise derselben
genannt werden; aber indem die W eise eine besondere Art. eine B estim m t-
heit der Form bezeichnet, so ist das Logische dagegen die allgem eine W ei-
se, in der alle besonderen aufgehoben und eingebaut sind. P. a. st. p. 318.
3) Die logische Idee hat som it sich als die unendliche Form zu ihrem
Die absolute Idee bat näher nur dicss zu ihrem Inhalt, dass die F on nbe-
stimmung ihre eigene vollendete Tolaljlät, der reine Begriff ist. P. a. st.
pag. 31!».
4) Für sich aber hat sie (die absolute Idee) sich als diess gezeigt, dass
die Bestimmtheit nicht die Gestalt eines Inhalts hat, sondern schlechthin
als Form, dass die Idee hiernach als die schlechthin allgem eine Idee ist.
P. a. st.
5) Nach der A llgem einheit der Idee aber ist sie die M ethode sowohl
die Art und W eise des Erkennens, des subjectiv sich wissenden Begriffs
als die objective Art und W eise, oder vielmehr die Substantialität der
DiDgc. P. a. st. pag. 320.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
