- Project Runeberg -  De nya poeterna. 80-talet. Dokument och kåserier /
358

(1902) [MARC] Author: David Sprengel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Lundegård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon höll upp ett ögonblick och drog djupt efter
andan. Orden hade kommit med en öfvertygelse, som ryckt
honom med. Han märkte, att detta icke var ett tillfälligt
utbrott — denna harm, som nu fick luft, var icke ett
stundens barn, dessa tankar hade hon tänkt förut — ofta, ofta.

»Ja, hon får inte vara annat» — fortfor hon. — »Heder,

sanning — allt det där är för er–––––-kvinnan får endast

vara sann till husbehof, så länge hon inte syndar mot
kon-ventionalismen — er gud. Likställighet, kamratskap,
andlig sympati — kan aldrig komma i fråga! Artighet,
smicker, lögn och fadda fraser — det är allt. Och det finns
bara förolämpande misstankar å ena sidan och oftast
skugg-rädd försiktighet å den andra. Ert uppförande här är en
illustration till systemet. Ah — det är uselt — uselt!»

Hon hade under talet eldat upp sig själf, och de sista
orden utslungade hon med öfverväldigande lidelse. Nu
blef hon så småningom lugn, blodet sjönk från kinderna
och endast ögonens fuktiga glans förvarade ännu spåren
af sinnesrörelsen.

Han stal sig till att se på henne, och hon mötte åter
hans blick med sitt vanliga lidelsefria uttryck.

»Jag ville draga er till mig» — sade hon lugnt––––––-

— »Ni trodde mig icke. Och hvarför? För det jag inte
dyrkar samma gud som ni — för det jag inte tror på ett
lif efter detta — eller på några eviga kval. Ah, visste ni
bara, hur det att inte ha någon himmel att klänga hoppet
fast vid gör lifvet här på jorden rikt och fritt! Hvarje

handling går ut på att njuta det i fullaste mått–––––-man

kastar icke bort sig då i ett ögonblick af »berusning — ty
den som lefvat sig till en sådan tro, har också erfarenhet
nog för att veta, att den sinnliga njutningen icke är
lif-vets högsta — att den alltid gifvet följes af förslappning
och äckel. — — Nej, man söker vara god och nyttig, man
söker uträtta något — vare sig verksamhetskretsen är stor
som banbrytarens eller liten som min, hvilken blott består
i att fostra barnen starka och sunda, dugliga att uthärda
lifvets kamp. — — Men i det stolta medvetandet att ändft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:16:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sdpoeter/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free