Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.182
nen med en pickhägad min allt stadigt pà
svin-trynets läste nota bene. De tveune lejonen
hade kungliga kronor på. Men såsom det tredje
var mycket tunnt ocb sàsoiu en skugga einot
de andra, så var ock dess hufvudbonad otydlig.
Aar de nu kommo intill det svinet som med
sin uppspända fasliga glip stillastående tycktes
dem afvakta, tog det bleka lejonet, som på
venstra sidan kommit var, straxt sitt afsked,
lör-svinnandes baklänges som eu rök. Det på
högra sidan, sedan det uågra gånger med högra
frainfoien och bortväudt ansigte hade huggit i
vädret och mycket lamt lika som hött åt
svinet, vände i lika måtto tillbaka, och kom mig,
som nu älven intet hade lid att se derefter,
utur ögonsynen; men mitt tappra medellejou
liöllt sin gång utan skv ända fram, och angrep
svinet icke i ulan ofvauför gapet och sjelfva
trvnet med oförskräckt min och eu olieskrillig
furie, slåendes en liteu stund med ramarna och
arbetande af alla krafter, till dess det
ändtligen lörst med frauiföltcrua fastnade och sedan
småningom så belt som det var blef ined kropp
och stjert indraget i svintrynet, och kom till
del ringaste i sin förra gestalt iutet mera fram
den gängen. Derpå kunde man klart se huru
svinet liek en vänlig och leende min. Det
hade jag sä när glömt, att medan denna attacken
påstod, hördes utur det grymma molnet som
svinels kropp representerade, några gånger ett
sådant duuder och brakande, soin dà man en
hop metallstycken pä en gång hörer lösas af,
och sågs derjemte eu blixt och ett ljunga||de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
