Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef ock, när man i en senare tid af denna hvarje härds
gudomlighet gjorde en för hela folket allmän, Hestia, romarnes Vesta,
både eldens och renhetens gudinna.
Den heliga eldens dyrkan stod i nära samband med den af
de döde. De aflidne voro de efterlefvandes husgudar, och deras
bilder stäldes på härden kring elden samt dyrkades gemensamt
med denna. Detta utgjorde grekernas husreligion, som medföljt
dem från urhemmet, långt innan de ännu hade någon statsreligion.
Då hvarje familj hade sina särskilda halfgudar och sitt sär- Äktenskap,
skilda sätt att dyrka dem, kunde den icke bland sig upptaga en
medlem från en annan familj, utan att denna med det samma
frånträdde sin förra gudsdyrkan och antog den nya familjens.
Häraf förklaras den synnerliga vikt äktenskapet hade för de ariska
folken, synnerligast för de grekiska och italiska, bland hvilka
månggifte aldrig infördes. När en mö i en familj begärdes till
hustru af en man i en annan, gälde det för henne icke blott att
öfvergå från det ena hushållet till det andra och underkasta sig
de nya plikter, som härmed voro förenade, utan hon skulle tillika
ombyta andaktsföremål, öfva andra ceremonier och uttala andra
böner, än dem, vid hvilka hon från barndomen vant sig. Bröllopet
var en helig akt, med vissa heliga bruk, hvilka ej fingo
försummas, emedan man därigenom skulle förtörnat båda familjernas
skyddsgudar. Det begynte med ett offer, som af brudens fader
förrättades i hans hem, i hela hans familjs, så väl som i
brudgummens närvaro. Efter offrets slut förklarade fadern, att han
gafj sin dotter åt brudgummen, genom hvilken förklaring hon
frigjordes från hvarje band, som fäste henne vid den dyrkan, hon
dit intills öfvat. Därefter förflyttades hon till brudgummens hus,
dit hon vanligen åkte, med en slöja öfver ansiktet och en krans
på hufvudet samt. iklädd en hvit dräkt. Framför hennes vagn,
där hon satt mellan sin brudgum och någon hans nära släkting
eller vän, bars en fackla, bröllopsfacklan, antänd af brudens moder.
Vagnen åtföljdes af en talrik, hvitklädd och bekransad skara, med
facklor i händerna och sjungande en hymn samt därefter hvarjehanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
