Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hela Italien ansågs ega 800,000 stridbare män. På Cannaes Hannibal.
fält utkämpades det stora slaget (216 f. Kr.), där den 86,000 man
starka romarehären blef nästan tillintetgjord, och där 45,000
romerske borgare, 80 senatorer och blomman af ridderskapet
dödades, så att det knapt fans en enda romersk familj, som icke
hade någon död att begråta.
Hannibal vann dock, förutom denna blodiga hämd, föga
mer än det hjälterykte, som ännu i dag omskimrar honom. I
brist på undsättning från Kartago, kunde han ej med framgång
fortsätta kriget. Hans broder Hasdrubal anlände visserligen efter
flere års förlopp till Italien med en annan här. Men denna blef
slagen, innan den kom i tillfälle att förena sig med Hannibals
trupper. Hasdrubal dödades i siaktningen och hans hufvud
inkastades i lägret till Hannibal. Dennes ställning blef allt mer
ohållbar. Hela Italien befann sig i fruktansvärd nöd.
Landt-gårdarne voro förstörda, fälten lågo osådda, blomstrande byar
hade blifvit tillhåll för röfvare och tiggare. Hannibal drog sig
tillbaka, och återvände, efter ytterligare några års förlopp, till
Kartago, där han på nytt sökte upplifva krigslågan mot Rom.
Italiens befolkning hade blifvit förminskad med en fjärdedel och
romerska statskassan var uttömd, sista sparpännihgen utgifven.
Kartago å sin sida var dock för utmattadt att kunna offra något
för tillfredställandet af sin egen hämd, långt mindre för Hannibals.
Det måste till och med landsförvisa honom, för att tillfredställa
Roms fordringar.
Under landsflykten sökte han uppegga Macedonien och
Syrien till strid mot Roms allt mer växande världsvälde. Han tömde
slutligen, på en enslig borg, vid sjutiosex års ålder, giftbägaren
(183 f. Kr.), då han i strid mot en af Roms bundsförvanter
omringades af fienden och var nära att komma i dennes våld. Så
slutade en lefnad rik på blodiga bragder, krigaresnille och lysande
statsmannaegenskaper. Men resultatet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
