Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 39 - 26 Sept. - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD VECKOTIDNING FÖR DE SMÅ OCH DERAS VÄNNER,
N:o39 —26 Sept. | Red. av K. K—n. | Årg. 10 — 1920
BETRAKTELSER
över Ebréerbrevets sjätte kapitel.
Av a. v. i.
Ports.
Huruvida händers påläggning
övas i vår tid känner jag icke; men
att det har kommit ur bruk i de
kretser, som jag känner, diet vet
jag, och att så är har tryckt mitt
hjärta många gånger; ty man har
därigenom dock förlorat någon
välsignelse. Säkert är att händers
påläggning i den mening aposteln här
talar därom, icke hörde till de
äldstas bud och stadgar utan var ett
medel, genom vilket Herren
verkade i församlingen.
Läran om de dödas uppståndelse
är bland de viktigaste
huvudsanningarna. Kristi uppståndelse är
slutstenen i frälsningens byggnad. Det
är, säger Krummacher: "Guds amen
och mänsklighetens haleluja".
Genom Kristi uppståndelse har Gud
på ett synbart och kraftigt sätt
godkänt Kristi för oss utförda
kärleksverk, varuti vi hava vårt hopp och
vår räddning. Kristi uppståndelse
har till följd alla människors
uppståndelse, såsom Paulus säger:
"Men nu är Kristus uppstånden
från de döda och har blivit en
förstling bland de avsomnade. Ty
emedan döden kom genom en människa,
så kom ock genom en människa de
dödas uppståndelse. Ty såsom alla
dö i Adam, så skola ock alla i
Kristus göras levande." 1 Kor.
15:20—22.
Om de dödas uppståndelse icke
vore någon verklighet, så vore de
kristnas hopp falskt, ty det funnes
då icke något hopp, som sträckte
sig framom denna tiden. Och härom
säger Paulus: "Om vi allenast i
detta livet hava hoppet till Kristus,
så äro vi de uslaste av alla
människor."
Det är dock icke nog med!, att vi
erkänna uppståndelsen, utan vi både
behöva och böra stadfästas, värmas
och livas av evighetshoppets
verklighet och härlighet. När Paulus
talar om de kristnas vapenrustning,
så nämner han även "frälsningens
hopp" och kallar det för en hjälm.
Ef. 6:17; Tess. 5:8.
Läran om de dödas uppståndelse
är därför icke blott viktig och bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
