- Project Runeberg -  Rönnerkrantzarnes stad. En kustroman /
347

(1912) [MARC] Author: Ejnar Smith
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag säga farväl. Jag kommer nog upp och pratar
litet emellanåt. Gammalt och nytt, fru Borg,
så mycket gammalt och nytt.

Fru Borg vägrade att räcka honom handen,
men han tycktes inte bli stött. Gabriel följde
honom ned i trappan.

— Har stadsfiskalen några bestämda
misstankar, frågade Gabriel. — Ämnar ni häkta
henne?

Fiskalen stannade och stödde sig mot
ledstången.

— Gammal räf går och snokar, sade han
med ett fryntligt småleende — men han tar
inte bytet, innan han är säker. Stackars fru
Borg — han knackade sig menande på pannan
med knogarne — det är nog inte så klart
däruppe. Ack, en sådan treflig familj det var förr
i världen. Snälla människor och glada
människor. God afton, kandidaten.

Han gick med tunga steg och hade svårt
att pressa sig genom dörren till gatan, där bara
ena dörrhalfvan stod öppen. Klyftig var han,
stadsfiskal Granbom, och det var nu hans stolthet.

Gabriel återvände upp till fru Borg. Han
var full af medlidande och kunde kanske vara
till nytta. Hon låg på knä vid Göstas säng, när
han kom tillbaka, och Greta var där också.

— Har han gått, ropade gossen mot Gabriel.

-Ja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:20:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/seronner/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free