Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Femtio års fälttåg : Frälsningsarmén i Sverige 1882—1932 - XXIV. Femårsperioden 1913—1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femtio års fälttåg
tionistiska ting i den mest naturliga samtalston — ja, en gång blev det
en bröstton, den var när han talade om hur han bett med Cecil Rhodes i
en järnvägskupé, och gesterna voro livliga och uttrycksfulla.»
Kongressen 1914 leddes av kommendör Hugh E. Whatmore.
Påföljande år var fru Florence Booth kongressledare. Det på grund av kriget
högt uppdyrkade kolpriset och den försämrade fraktmarknaden hade
tvingat flera mälar- och kustbåtar att lägga upp. De få som voro
tillgängliga räckte ej till och voro alldeles för dyra att förhyra. Det blev
därför ej möjligt att detta år anordna sjömanöver från Stockholm till
Södertälje. Man tvingades sålunda att anordna tågmanöver. Två
extratåg hyrdes, och dessa förde 3,000 huvudstadsbor till Lägret. En resa i
dammiga järnvägskupéer kunde ju icke jämföras med en färd på
flaggprydda båtar över Mälarens bedårande fjärdar och vikar, men detta
förminskade ej intresset för lägerdagen och lade ej sordin på stämningen.
Väldiga skaror samlades i Lägret, och fyrtioåtta själar sökte frälsning.
Årskongressen 1916 leddes av general Bramwell Booth. Även detta år
skedde färden från Stockholm till lägerdagen i Södertälje per tåg. Den
mest anmärkningsvärda händelsen under denna kongress var
sammanträffandet mellan generalen och hans engelska stab samt då tillförordnade
ledaren för arbetet i Tyskland, överstelöjtnant Carl Treite. och
stabskapten (nu överste) Franz Rothstein. Det säger sig självt att detta möte
mellan engelsmän och tyskar i uppmärksammade ställningar — kanske
det första efter krigsutbrottet — väckte uppseende. Givetvis ägde
sammankomsten rum med myndigheternas i de båda länderna goda minne.
Om betydelsen av densamma är icke lätt att yttra sig, men det blev först
och främst ett starkt bevis på hållbarheten av Frälsningsarméns
internationella organisation och styrkan av salvationismens övernationella
anda.
År 1917 hölls ingen kongress. Nödtid, dyra resor, matbrist och de
stora besvärligheterna med ransoneringens kortsystem voro allvarliga
skäl till tvekan inför ansvaret att draga tillsammans tusentals människor
i huvudstaden. I stället höllos divisionskongresser i olika delar av landet
vid tiden för de sedvanliga höstofficersmötena.
Den 28 december 1917 hölls i Templet i Stockholm Frälsningsarméns
i Sverge trettiofemårsfest. Festen leddes av kommendör Ögrim, och i den
talade bl. a. kommendör Hanna Ouchterlony och major Jenny Swenson.
Under densamma meddelades att brigadör Hed nyligen slutfört en
insamling till förmån för våra officerares utbildning och krigsskolans
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
