Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Samman voro alle
åsar till tings
och åsynjorna
alla till samtal:
derom höllo råd
de rike gudar,
hvi Balder hade
så brydsamma drömmar.
2. Upp steg Oden,
åldrarnes fader,
nu å Sleipner
sadel han lade;
dädan red han ned
åt Nifelhel till
och mötte hvalpen,
som ur hålan kom.
3. Blodig var han
å bringan framtill,
mot galderns fader
gläfste han länge.
Fram red Oden —
fältstigen dånade —
och han kom till Hels
höga boning.
4. Då red Oden
östan för dörren,
der han visste valans
lä-ide vara.
Valgalder qvad han
för kunniga trollmön,
tills tvungen hon reste sig,
talande likord:
5. »Hvem är det bland män,
mig obekanta,
som för mig har ökat
min vandrings möda?
Jag var inyrd i snö,
var slagen af regn
och däfven af dagg,
död var jag länge.»
Oden qvad:
6. »Vägtam jag heter,
är son af Valtam;
tala du ur Hels hem,
jag ur lifvets talar:
för hvem stå bänkarna
strödda med ringar,
fager en bädd,
böljande i gull?»
Valan qvad:
7. »Här för Balder
re’n brygdt står mjödet,
skiran dryck —
ligger sköld deröfver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
