- Project Runeberg -  Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen /
179

(1929) [MARC] Author: Fritz Stenström - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur ett hospitals historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pinade ut humleplanteringarne i staden och dess grannskap,
helst höjderna runt omkring voro kala, och skyddsskog
saknades.

Hospitalsträdgården med humlegård kallades åtminstone på
1700-talet torpet Gatan och var utlämnat på arrende.
Arrendet hade gått i arv inom samma släkt nära ett sekel eller
nästan hela sagda århundrade. När den siste i raden av denna
trädgårdsmästardynasti, Jacob Claesson, sökte
besittningsrätt å nämnda torplägenhet, Gatan, yttrades i en skrivelse av
hospitalsföreståndarne, »att hans far och förfäder därstädes
nerlagt otrolig flit och arbete samt förtjänster om det allmänna
och att släkten hedrat orten, vars efterkommande skola
uppmuntras att träda i dygdiga förfäders aktningsvärda fotspår
samt bliva exempel för andra till efterföljd.»

*



Detta var något om exteriören till denna urgamla inrättning,
som gav tak över huvudet för åttio stycken »uslingar»,
urfattiga, värkbrutna, lama, vanföra, blinda, dumba och
huvudsvaga människor. Där fingo de till döddagar njuta sin knappt
tillmätta del och vara stor tack skyldiga för undfången
barmhärtighet. Vård och plägnad i nutida mening var det nog si
och så med. Den ene stackaren fick ta sig an den andre och
den dumbe leda den blinde.

I övrigt ålåg hela bördan av hjonens skötsel och förplägnad
skaffaren med tillhjälp av två drängar och två pigor, vilka
dock först och främst hade att syssla med lantbruks- och
hushållsbestyren. Det klagades ock att det var föga bevänt med
tillsynen av de »ursinnige». Åtminstone tidvis tycks det ha
varit förenat med risk till liv och lem att färdas förbi hospitalet.
Magistraten hade 1731 försport, att en av de intagne, kallad
Ralleper, hade frihet att utan något slags fängsel hålla till
på landsvägen, där han hotade de förbifarande med yxa och
andra vådliga tillhyggen, likaså hade man förnummit att en
dumbe gått in i staden och utfarit i »otidigheter»(!) Skaffaren
fick därför åläggande, att om de ursinnige ej på annat sätt
kunde styras, så skulle han sätta fängsel på dem med blockar
eller ock eljest »på vanligt sätt» bevara och hålla dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sflakegbg/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free