- Project Runeberg -  Mosaik : Dikter och prosafragment /
95

(1907) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som lik en kedja av lysande krön vindlade sig
över husen. Det största intrycket på oss gjorde
dock bärget. Det låg där så tungt och tyst och
högtidligt som en slocknad tanke. Vi blevo alla
tysta och kände oss små och obetydliga, när vi
sågo det. En av lättmatroserna, som även var
skald ombord, sade att det nog var en väldig
gravkulle över någon gud som dött för länge
sedan.
När vi kommo in i hamnen, fingo vi se att
där trots guldet på kupolerna till palatsen och
kyrkorna rådde mycken fattigdom, grasserade
svåra sjukdomar och härskade hårt förtryck. Vi
lossade vår last och intog ny: elfenben och olja,
dyra mineralier och kryddor. Sedan hissade vi
åter segel och styrde mot havet för att fara hem
Hem till landet där ljungen växer. Briggen sam
på vågen som en svan. Det var ett gott skepp.
Likväl skulle det gå under, alldeles som den
trasige spått.
Medan vi lågo i den blå viken hade jag en
egendomlig dröm. Jag drömde, att jag tidigt en
morgon var ute och gick alldeles utanför staden
vid det höga bärget. Luften var ljum som våren.
En fin dimma som av solrök låg kring allt. En
doft av honung och mandel steg upp mot höj*
den. Gräset var fint och spätt som silke. En flod
med genomskinligt vatten flöt under höga träd*
kronors skygd förbi ned mot havet. Tvänne
unga människor, en man och en kvinna, kommo
nakna vandrande mot floden för att bada. Jag
stannade för att se deras härliga kroppar. Då
jag åter vände mig om såg jag ett tåg av svart*
klädda män, med den trasiges stygga rygg var
och en, komma från en klosterkyrka i staden
och vandra kring bärget. Och allt efter som de
- 95 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:27:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfmosaik/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free