- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / I. Forntiden och medeltiden intill 1521 /
439

(1913-1939) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tider av endräkt och söndring i Norden - Erik av Pommern vansköter Sverige - Engelbrekt och dalkarlarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I sin utrikespolitik var Erik allt annat än lycklig. Han
kom i tvist med grevarne av Holstein, men fastän han var
härskare över tre riken, kunde han ej rå på dem. I
tjugufem år varade det ömkliga kriget, som kostade Nordens
folk dryga skatter.

Värst av allt var emellertid Eriks sätt att regera sitt
svenska rike. Margareta hade visat, att hon kände sig som
dansk
; det var betänkligt nog. Men Erik var tysk och
betraktade sig som sådan; det var farligare. Återigen trängde
sig en mängd tyskar in i Sverige. De kommo hit som
konungens fogdar för att styra Sveriges folk. Till slut rådde
danskar och tyskar över nästan alla kronans större slott. Då
uppkom det talet, att unionskonungarne tagit till ordstäv:
»Med Sverige skall du föda dig, med Norge skall du kläda
dig, med Danmark skall du försvara dig.» Stormännen
harmades. Men de som handlade, det var de svenska bönderna.
Litteratur:
        
Kr. Erslev, Erik av Pommern.

G. Djurklou, Jöns Gerekesson, ärkebiskop i
Uppsala 1408—1421 (Hist. tidskrift 1894).

Engelbrekt och dalkarlarne.



I VÄL tjugu år hade Erik styrt Sverige genom utländska
fogdar. Svensken är tålig! Men nu var måttet rågat.
Den, som nu kom upp till Dalarnes bergslag, såg snart,
att något ovanligt var på färde. På folkrikare platser
äro bergslagsmän och bönder samlade till överläggningar,
kraftiga och härdade gestalter, vana att med svett och möda
bryta bergens skatter eller odla sina tegar. Men de flesta
ansiktena vittna om hård nöd, alla om långvariga, tärande
bekymmer. »Konungen», hör man yttras, »vad ha vi sett av
honom? Jo, skatter och återigen skatter, så att många av
oss nu måste ut med tjugu gånger så mycket, som gammal
god sed varit. Och det bara för att han skall hålla på med
ett krig, som inte angår oss här uppe i Sverige ett grand.
Ha inte vi bönder måst låta allt, vad vi skörda, gå till
skatterna, så att vi knappt haft föda för vintern! Och när vi
ändå inte förmått komma ut med den yttersta skärven, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/1/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free