Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Svenskt allmogeliv mot medeltidens slut
- Det dagliga arbetet på åker och äng, i skog och mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På hösten, när fisketiden var slut, återvände fiskarne hem.
De städer, som i tre månader varit Nordens folkrikaste,
skulle nu i hela nio månader vara nästan öde.
Allt detta rörliga liv upphörde emellertid under 1500- och
1600-talen i och med det att hansestädernas handel gick
tillbaka, och i stället blevo dels Bohuslän, dels Holland nya
medelpunkter för sillhandeln. Men ännu från början av
1500-talet har man uppgifter om att under ett år ej mindre
än 37,000 män, fördelade på 7,500 båtar, voro utanför
Falsterbo och Skanör sysselsatta med att hämta upp havets
skatter.
* * *
Lax fiskades i mängd i vattenfallen över nästan hela
Sverige men framför allt vid Trollhättan. Vid Älvkarleby fanns
också av ålder ett rikt och väl ordnat laxfiske. För att den
läckra fisken ej skulle hindras i sina vandringar mellan havet
och insjöarna, påbjöds, att alla kvarndammar skulle hållas
öppna tre veckor om våren och tre om hösten.
För det medeltida Sverige, vilket ju hade blott en liten
kuststräcka vid Västerhavet — om man frånser den korta
tid, då Skåne var svenskt—, var det fiske, som bedrevs i
Östersjön, det betydelsefullaste. Angående detta funnos
utförliga bestämmelser i det »hamneskrå på Svenska Högarne[1]
och alla hamnar där fiskeriet brukas», vilket år 1450 utfärdades
å Karl Knutssons vägnar av en riddare, som det året på
Sankt Bartolomei dag[2] »var stadder på Huvudskär ibland
den allmoge som på den tid låg i fiskeriet». Det heter i
inledningen vidare om »skråets» tillkomst: »Då voro vi alle
endräktelig så överens att dikta och skriva ett skrå, spake
och gode män till hugnad och styrelse, ospake och dårar till
näpst, rädsla och vedersyn.» Med tillhjälp av denna stadga
kunna vi bilda oss en föreställning om det liv, som fördes på
ett sådant fiskeläge långt ute i havet, fjärran från bygden.
Fiskeskäret hörde kronan till, och var och en som där
[1] En samling skär ute i Östersjön, nordost från Värmdön.
[2] Den 24 augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/1/0575.html
