Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten Gustav Eriksson Vasa - Dalasagan om flyktingens färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Någre gamble fruger här i riket», vilka voro närvarande
vid Gustavs födelse, ha intygat, att han föddes med segerhuva
och hade ett rött kors på bröstet, »vilket utan tvivel
något synnerligit måtte hava till att betyda», heter det i
en gammal krönika.[1]
Gustav Vasas hovpredikant och nära förtrogne, Peder
Svart, som slutligen blev biskop i Västerås, har skrivit en
krönika om konungen, ett verk som det är ett nöje att
läsa, tack vare framställningens ledighet och kärnfulla, ofta
humoristiska svenskhet i ordvändningarna. Författaren
synes icke ha använt några samtida uppteckningar av
händelserna utan ha skrivit efter muntliga berättelser av
konungen och personer i dennes omgivning. Därför innehåller
krönikan naturligtvis en del minnesfel och andra misstag i
fråga om enskildheter i den eljest trovärdiga framställningen.
Här berättas om Gustavs barndom följande:
»Uti sin barndom var han allom täck och kärkommen.
Där han var ibland andra barn, korade de andre honom
ju till sin hövitsman. Och han ordnade och styrde med
dem, satte för var och en hans ämbete, efter som de voro
lämplige och förståndige; och vad han således befallde, var
ingen av de andre sen att efterkomma.
Detta barnaspel blev ock den danske konung Hans varse
uppe i salen på Stockholms slott — och då var denne unge
herr Gustav till ålder på sitt femte år. Gick så konungen
till och klappade honom på huvudet, sägandes: ’Nog bliver
du en man i dine dagar, om du får leva.’ Och när
konungen hade förstått, av vad för stam han var, begärde
han av gamle herr Sten Sture, att han måtte bekomma
det barnet till att behålla’t hos sig. Men herr Sten gav
före, att han var för ung att skiljas ifrån sine föräldrar.
’Dock’, sade han, ’vill jag honom framdeles förskicka till
Konungen.’ Sedan förstack herr Sten honom av vägen,
försändandes honom till Finland. Då hade konungen mycket
ångrat, att han lät honom sig undkomma, kallandes honom
en ulvunge.»
En tid gick Gustav i skola i Uppsala. Där fick han till
lärare en dansk, mäster Ivar, som »var allom led». Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
