- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
66

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetshjälten blir reformator - Det stora avgörandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betecknande i dagen i hans instruktion för en
Linköpingskanik, som reste utrikes år 1524. Denne skulle bland annat
studera, huru saltådror upptogos, järntråd drogs och vatten
vindades upp; han skulle giva akt på papperskvarnar,
glasmakareämbete samt lära sig arbeta på apotek, enär
biskopen tänkte anlägga ett sådant. »Och minnens», hette det,
»att här är ingen i dessa tre riken, som kan göra mässing,
ändå att här är koppar nog.» Han borde taga reda på prisen
för boktryck i Paris samt för allt i världen akta sig för att
gå i borgen. Braskens intresse för boktryck hade sin särskilda
anledning: han hade nämligen
själv anlagt ett tryckeri
i Söderköping och intresserade
sig mycket för utländska
arbetens utgivande på svenska,
på det att den adliga
ungdomen »finge understundom
något annat att göra än alltid
ligga i ölstopet». På alla
möjliga områden visade han
intresse för Sveriges
förkovran. Han insåg Lödöses
betydelse som hamn vid
Västerhavet och framlade en plan
att medels kanaler, »Braskens
grav», förbinda detta med
Östersjön, att »skära upp emellan Vätter och Väner, så att
Öresund och de vendiske städer kunne oss icke tränga». Det
var en framtidstanke, som behövde ligga till sig i 300 år.

illustration placeholder
Hans Brasks sigill.


En både aktningsbjudande och farlig motståndare var
alltså den man, som gick i spetsen mot det luteranska eller,
som han kallade det, »luciferanska» kätteriet. Den unge
konungen behandlade han i början med ett slags faderlig
överlägsenhet, titulerar honom »käre Göstav» och erhåller
i gengäld tilltalsordet »nådig herre». Men allt vad tiden led
blev det annan låt å ömse sidor.

Hur djupt rotad den gamla kyrkans makt över allmogens
tänkesätt var fick Gustav nog erfara. Han brukade själv
tala till folket om rikets angelägenheter, när det var samlat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free