- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
317

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturemorden och Eriks avsättning - Sturemorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagarna Göran Persson inför ständerna med anklagelser mot
de fängslade. Nu kom också Nils Sture inridande i Uppsala
»som ett fattigt, menlöst och oskyldigt lamm». Han förde
med sig Renatas ring och hennes ja på konungens frieri;
men det mottagande, varmed konungen belönade budbäraren,
var fängelset.

Så inbröt den 24 maj. På morgonen besökte Erik först
Sten Eriksson i hans fängelserum på slottet och bad om
hans vänskap. Därpå följdes de bägge åt in till Svante Sture.
Här kastar sig konungen upprörd på knä för fången, beder
honom i förvirrade ordalag om förlåtelse för den orätt, som
vederfarits Nils, och lovar hela familjen sin nåd. En
berättare tillägger, att Erik »därutöver skämtade med honom om
hans dotter och annat slikt. Greven däremot hövligen och
underdånigen svarade efter såsom den tiden talet föll och
krävde.»

Men plötsligt skall konungen ha stigit upp och lämnat
fängelset med de orden, att Svante dock aldrig skulle
förlåta den skymf, som vederfarits hans son. De stackars
fångarne trodde dock nu, att all fara var överstånden, »klädde
och pyntade sig, i förhoppning att de efter konungens
gunstiga tillsago skulle bliva förlossade». Men »deras glädje fick
en snar och ynkelig ände».

På slottsbacken träffade konungen en av Göran Perssons
förtrogna, kyrkoherden i Kalmar Petrus Caroli, och syntes en
stund inbegripen i samtal med denne. »Vad Kalmarne herr
Per månde snackat med konungen, det vet ingen Guds vän»,
heter det i en gammal krönika. Men efter en stund kom
konungen rusande »hasteligen in uppå bron och slog sin hatt
ned för ögonen och gick så fast, att drabanterna måtte
trängt varann ihjäl i porten». Åtföljd av Göran Perssons
systerson, den enögde drabanten Peder Velamsson, störtar
Erik in i Nils Stures fängelserum med en dolk i ena handen
och en bardisan [1] i den andra.

Sten Eriksson Leijonhufvud, som var Nils Stures närmaste
granne i fängelset, berättar, att han hört denne nyss förut
sjunga psalmen:


[1] Ett slags spjut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/2/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free