Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sturemorden och Eriks avsättning - Sturemorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svårt förarga mig.» Och dagen därpå antecknar den stackars
dåren: »Lät en drabant förstå, att jag skulle böja knä, men
vårföre gav han icke tillkänna.» För den 16 oktober står
antecknat: »Hände mig något av min hustru, som är skam
att omtala.»
Toge man den sinnesrubbades obehärskade anklagelser för
kontant, skulle man säkert begå en stor orättvisa mot Karin,
som tvärtom visade en beundransvärd själsstyrka och ett
aldrig svikande tålamod under denna hemska tid. Men hur
underliga äro ej de utvägar, som ett ängsligt kvinnohjärta i
sin nöd kan lita till! I Vadstena klosters uppbördsbok för
år 1568 står antecknat: »Den tid konungen var sjuk och
klen sände frillan hit 200 mark.» Längre fram på året
besökte Karin själv klostret och skänkte då 100 mark. Bägge
gåvorna voro åtföljda av en anhållan, att klosterfolket skulle
fälla förböner för den sjuke. Säkert har Karin innerst
bevarat mycket av den tro, som en gång var hennes föräldrars,
och av deras vördnad för katolska inrättningar.
Om Eriks vansinne heter det i den förut anförda anklagelseakten,
att Gud allsmäktig »straffat honom med en rätt
Saulsanda. Den samme ande, den han själv haver givit
namn och kallar honom Koppaff, tager ock honom esomoftast
vett och förnuft ifrå, så att han icke kan hava frid
för honom varken natt eller dag.»
Erik behärskas denna tid också av fixa idéer. Han tror
sig vara skild från regeringen och fängslad. Han önskar träffa
sin broder Johan. Därför blir denne förd från sitt fängelse
till Svartsjö. Knappt har han stigit i land där, förrän Erik
kommer honom till mötes, kastar sig på knä och hälsar
brodern som konung. Häpen kastar sig Johan också på knä
och försäkrar, att Erik är både hans och Sveriges konung.
Därpå resa sig bröderna upp och omfamna varandra.
Följande dag förnyades samtalet, denna gång på Ventholmen,
en liten ö nära Svartsjö, och efter ett nytt sammanträffande
tio dagar därefter ingicks mellan bröderna en förlikning,
som gav Johan med gemål friheten åter.
Dessa möten mellan bröderna beskriver Erik i sin dagbok
i följande förvirrade ordalag: »Okt. 8. Talade jag med min
bror, den äldre prinsen, och han lovade mig trohet såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
