Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Sigismunds kröningsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätta Sveriges krona på sitt huvud. Dagen innan han avgav
sin försäkran hade han nämligen skrivit en hemlig
protest, som ännu förvaras i påvliga arkivet i Rom. Däri
förklarade konungen, att han till följd av sina undersåtars
sammansvärjning och sina trogna krigsmäns fåtalighet nödgats
medgiva vad som var rakt motsatt hans syften. Men han
protesterade nu häremot »inför Gud, änglarna, den apostoliska
stolen och påven, vår allerheligaste herre, samt alla så
andliga som världsliga katoliker samt lovade, att när han
väl fått makten över Sverige, skulle han införa katolsk
gudstjänst i landet och sörja för att hans trogna tjänare där
ej skulle sakna sitt nödiga uppehälle.»
Det hemliga aktstycket var en frukt av jesuiternas
övertalning. De ingåvo honom, att man icke behövde hålla
löften till kättare. »Malaspina, den onda törnen, [1] som stack
uti konungens fot, kom konungen mycket till att halta
från sin loven», skriver Gustav Adolf.
För de stolta polackerna, detta »folk av välborna ädlingar»,
som de ansågo sig själva vara, hade det varit något oerhört
att se en medlem av kungahuset, understödd av en skara
vanbördiga präster, ställa sig i spetsen för bönderna och
med deras hjälp trotsa både konung och råd. Något sådant
var möjligt endast bland »en nation av bönder», såsom de i
sin högdragenhet kallade svenskarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
