- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
461

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigismund och hertig Karl - Stångebro slag - Religionshat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fäderneslandets fiender och förrädare ur konungens hop.» Då
måste de fem herrarne gå sitt öde till mötes.

När de kommo inför hertigen, sporde han dem till: »Kunnen
I för Gud och människor försvara edra gärningar?» Ingen
svarade mer än Göran Posse. Han slog sig för sitt bröst
och sade: »Vi vilja försvara vår sak som ärlige män.» Därpå
fördes de bort under bevakning.

Förlikningen mellan Sigismund och Karl innehöll vidare,
att Sigismund skulle regera efter sin försäkran, hemsända
det polska krigsfolket och sammankalla en riksdag. Men
några dagar därefter överraskades svenskarne av budskapet,
att konungen avseglat till Polen. »Där ingen honom jagade,
lopp han från land och konungarike», yttrar Karls son på
sidolinjen, krigaren Karl Gyllenhielm, i sina anteckningar om
dessa händelser. Även denna gång hade Sigismund avgivit
en hemlig protest mot sina löften!

Nu var det ju omöjligt att längre lita på Sigismund. På en
riksdag följande år blev han avsatt. Han återsåg aldrig sitt
fädernerike. I Polen förde han en svag regering till sin död, 1632.

Litteratur:

Harald Hjärne, Sigismunds svenska resor.

A. Jonsson, Hertig Karl och Sigismund 1597—1598.

Helge Almquist, Bidrag till kännedomen om striden
mellan konung Sigismund och hertig Karl 1598—1599
(Göteborgs Högsk:s årsskr. 1914); häft. kr. 1:25.

Religionshat.



För att kunna för framtiden säkert skydda sig mot den
katolska faran beslöto ständerna på en riksdag i
Norrköping
1604, att aldrig någon av främmande religion
skulle tålas i riket. Den, som avfölle från den luterska läran,
skulle förlora sitt gods och förvisas ur landet, »på det han
icke må hava tillfälle sitt gift att där utspy».

Det var i religionshatets tidevarv, som dylika beslut kunde
och måste fattas. Till den grad förbittrad var nu stämningen
mellan olika trosbekännare, att ingen osanning kunde vara för
grov för att bli trodd, när den gällde dem som hade en annan
religion. Så förtäljes i en bok, som var mycket spridd inom
den katolska världen under hela 1600-talet, följande om de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free