- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611 /
492

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl IX - Finnarne i mellersta Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göteborg. Nu blevo klagomålen över svedjandet allt
högljuddare, och till sist beslöts på 1638 års riksdag, att allt
svedjande i Bergslagen skulle vara förbjudet. I enlighet
därmed befallde regeringen landshövdingarne förhindra det
missbruket, att »en stor hop förrymda finnar och annat löst
parti förmedels stora svedjefall utsuga och helt fördärva
många sköna och nyttiga timmerskogar, kronan till icke
ringa avsaknad». Så kom, år 1641, regeringens order till
landshövdingarne i Bergslagen att bränna finnarnes kojor
och porten samt taga grödan ifrån dem, så att de nödgades
ge sig ut ur skogarna.

Nu blev det synd om finnarne. De klagade, att de voro
fågelfria, så att envar kunde saklöst skjuta ned dem. I
Värmland uppstodo på sina ställen verkliga småkrig mellan
svenskar och finnar, varom sägnerna än i dag ha mycket att
förtälja. Det hände därvid mer än en gång, att svenskar utan
vidare slogo ihjäl finnar, som de träffade på. Men ingalunda
var det alltid den svenska befolkningen, som avgick med
segern; ty finnens lodbössa var säker, och var hans
hämndbegär väckt, så aktade han å sin sida ett människoliv ringa.

Trots alla åtgärder mot svedjebruket fortlever emellertid
detta i Värmlands finnbygd ända in i våra dagar,
åtminstone i Jösse härad, men naturligtvis bränner man ej längre
den stora värdefulla skogen utan blott yngre lövskog.

Finnarne ansågos i hög grad trollkunniga, och åt denna
uppfattning gåvo de näring genom att använda
besvärjelser för att bota sjukdomar, skydda boskapen för rovdjur
och få fiskelycka. Stulna saker ansågos de kunna skaffa
till rätta, men de voro ock misstänkta för att kunna på
långt avstånd överföra sjukdomar på människor och djur.
När Viksjöfinnarne i Ångermanland kommo i tvist med
Ljustorpsborna om fisket, trollade de så, att fisken varken
bet på krok eller lät fånga sig i nät.

En i Sverige vida beryktad finne var Kristofer Havuinen
eller Lång-Kristofer, som han brukade kallas, »en arg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:28:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/2/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free