Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt folkliv på 1500-talet - Brott och laster - En svensk rådsherres syndaregister från 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synder». Ty annars vore fara värt, att »någon synnerlig plåga
och Guds straff» skulle övergå alla Sveriges inbyggare
»antingen med krig och blodsutgjutelse, pestilentia, dyr tid
eller andre svåre plågor».
Erik XIV, som åtminstone själv påstod sig »stadigt och
alltid hava där synnerlig lust och vilja till, att befordra
Sveriges rikes inbyggares gagn, bästa och välfärd»,
utfärdade år 1563 ett plakat med anledning därav, »att ondskan
och argheten flux växer till och formerar sig i världen, så
att många onde och vanartige människor finnas, de där
varken bry sig om Gud eller Hans helga bud, utan taga sig
ett ogudaktigt leverne före». Bleve sådant icke straffat av
överheten, så vore fara för att »Gud skulle det hårdeligen
hämnas utöver». Till förekommande därav förbjöd
konungen nu först och främst, att s. k. högmålssaker försonades med
böter. De brott, som dit räknades, voro »Guds förhädelse
och föraktelse, förräderi, mord, uppenbart hor,
frändsämjespjäll, våldtäkt, tidelag och andre slike laster». De, som
sådant bedreve, skulle icke utan livsstraff undkomma,
stadgades det.
»De månge store och gräselige eder, som allestäds vanka»,
synas redan på denna tid ha varit ett av de fulaste
dragen i svenskens uppträdande. Maningarna från överhet
och prästerskap att därmed »hava fördrag» voro talrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
