- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
78

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav II Adolfs bästa stöd - Gustav Adolf och Sveriges riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämbeten, drotset, marsk, amiral, kansler och skattmästare;
på vänstra sidan de andra av rikets råd. Sedan följa på vissa
förordnade bänkar på högra sidan ridderskapet och adeln,
på vänstra sidan näst riksens råd biskoparne med
prästerskapet. Adeln efterfölje krigsbefälet, borgerskapet efterfölje
prästerskapet, och allmogen tillordnes säten mitt i salen och
nederst. Och sedan skall ingen efterlåtas att vara i salen,
utan de, som till riksdagen komne äro.

Så snart nu Hans Kungl. Maj:t haver hälsat ständerna, då
skall var arvfurste svara, så ock en av ridderskapet och
ärkebiskopen, och därmed överantvardas då punkterna[1] ständerna
att berådslå.

Därmed stige vart stånd därifrån och i sin kammar att
överväga punkterna och sitt svar skrifteligen att författa.
När nu svaren äro färdiga, skola de åter samlas på samma
sätt, som förr är sagt. Och då ville åter Kungl. Maj:t komma
in till dem; och där skall vart stånd särdeles[2] överantvarda
Hans Kungl. Maj:t sina svar skrifteligen. Var[3] någon
skiljaktighet finnes emellan ständernas beslut, då måge i Kungl.
Majits närvaro vart stånd genom en av de sina försvara sin
mening, på det, när skälen äro hörda, man då desto bättre
kan hålla dem emot vartannat och se, vilketdera bästa
grunden haver, så att de kunna skäligen förenas eller (om alla
stånden ej komma överens) Kungl. Maj:t tager därav det
bäst är.» — De sista orden gälla naturligtvis endast sådana
frågor, där konungen kunde besluta på egen hand, alltså icke
i fråga om t. ex. skatter, nya lagar och krig.

Adeln, det förnämsta av stånden, fick under Gustav Adolfs
tid fast ordning och ökat anseende genom stiftelsen av
riddarhuset
, där alla adliga ätter skulle antecknas. Inom dem
blev nu adelskapet ärftligt. De indelades i tre klasser med
var sin röst vid beslut inom ståndet. Den första omfattade
grevar och friherrar, den andra riksråds ättlingar; dessa båda
klasser bildade tillsammans högadeln. Den tredje omfattade
lågadeln
.

*




[1] Konungens propositioner.
[2] För sig.
[3] Därest.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free