- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
110

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Gustav Adolf tager avsked av sitt folk - Gustav Adolf i norra Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med välönskningar till rådet och ständerna slutade
konungen sitt tal.

Rådsherrarna tillönskade han, »att hos eder aldrig må tryta
goda råd till fäderneslandets säkerhet, trygghet och fred»,
ridderskapet och adeln, att de åter måtte »göra de gamle våre
förfäders göternas berömliga namn utbrett över hela världen»
och därigenom förvärva icke blott en odödlig ära utan ock
gods och gårdar som belöning. Till prästerna riktade han
en vädjan att »förmana och tillhålla edre åhörare, vilkas
hjärtan I haven uti edert våld till att vrida och vränga dit,
vart eder lyster, att de äro deras överhet trogne och
rättrådige och utgöra deras plikt med hörsamhet och godo,
styrkandes dem till enighet och samdräktighet och att de icke
låta sig förföra av en hop onda människor.»

»Eder av borgerskapet», yttrade han, »vill jag ock hava
önskat, att edre små kåtor måge bliva store stenhus, edre
små båtar stora skepp och farkoster, och att oljan i edre
krukor aldrig må tryta och felas.

Den gemene man och allmogen vill jag ock hava önskat,
att deras ängar må grönskas, deras åkrar bära hundradefallt,
så att deras lador blive fulla, och att de i all ömnoghet[1] måge
tilltaga och växa till att med glädje och utan suckan kunna
utgöra deras plikt och rättigheter.

Och i en summa vill jag eder samtligen och var i synnerhet
Gud den allsmäktige till själ och liv allernådigst och
gunsteligen hava befallt.»

Gustav Adolf i norra Tyskland.


Landstigningen.



KORT efter sitt avsked till Sveriges riksdag gick
Gustav Adolf ombord på flottan. Men motvind
hindrade dess avsegling dag efter dag, vecka efter vecka.
Först den 17 juni kunde svenska flottan lämna
Sörmlandsskären. Det var en ståtlig syn, när alla dessa fartyg, väl

[1] Ymnighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free