Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Gustav Adolf i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mödor, tåla köld, hetta, hunger, vakor. De äro icke vanda
vid njutningar, nöjda att leva av litet, snara till lydnad
mot förmän, ha lätt för att lära krigiska övningar, äro starka
till kroppen, och om så fogar sig och de bliva rätt ledda,
ringakta de döden och vedervärdigheter.»
Sämre rykte hade de värvade regementena, bland vilka
en hel del vilda sällar funnos. Värst namn om sig hade De
la Chapelles dragoner.[1] Då den ene »Laskepelle» år 1624 hos
Gustav Adolf anhöll att få sätta upp ett svenskt
dragonregemente, uttryckte konungen sitt tvivel om möjligheten att
få folk. Men De la Chapelle svarade, att om Hans Maj:t
bara skaffade hästar, skulle han själv nog finna karlar, som
kunde rida dem. Han anhöll att få till dragoner taga
lösdrivare och »skogskarlar» och lova dem frihet från straff för
begångna illgärningar, om de svure fanan. Det beviljades,
och så förvandlades de forna stråtrövarne till ridande män
i De la Chapelles regemente.
År 1629 måste regementschefen för sjuklighets skull taga
avsked från krigstjänsten. Han hade då av alla strapatser
blivit »en krympling, helt förlamad vorden», och ett år
därefter dog han. Att han i mångt och mycket var en duktig
krigare, därom vittnar det erkännande, svenska regeringen
gav honom, för att ha under sin tjänstgöring sig »troligen,
tappert och väl förhållit».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
