- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
141

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Slaget vid Breitenfeld - Svenskarnes tåg längs »Prästgatan»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturligtvis också som »det i sina följder mest olycksbringande
såväl för dåtiden som för kommande århundraden». — Den
lilla svenska nationen, som alltsedan vikingatiden levat sitt
liv för sig, nästan okänd utom Östersjöländerna, blev med
ens världsberömd. Nu skördades frukterna av de frön, som
nedlagts av Gustav Vasa och Olavus Petri, och som spirat
upp under vård av Karl IX, Gustav Adolf och Axel
Oxenstierna. Samma Sverige, som för knappt två årtionden
sedan fått anstränga alla sina krafter för att rädda sig från
undergång, hade slagit världen med häpnad; dess
stormaktstid
börjar.

Svenskarnes tåg längs »Prästgatan».



HUR skulle Gustav Adolf nu fullfölja sin stora seger?
Skulle han tåga rakt på Österrikes huvudstad och
framför dess portar diktera freden för Ferdinand II?
Det var Axel Oxenstiernas mening. Men Gustav Adolf såg
djupare. Han såg för sig ännu en uppgift inom själva
Tyskland, en uppgift, som först måste lösas, innan kejsaren kunde
genom ett anfall på Wien tvingas till fred. Den uppgiften
var icke så mycket erövrarens som befriarens. Och den ledde
hans tåg till Sydtyskland, där millioner förtryckta
trosförvanter väntade på förlossning.

Ett viktigt skäl av finansiell natur talade jämte detta
ideella motiv också för att förlägga kriget till sydvästra
Tyskland. I dess rika katolska stater och städer skulle Gustav
Adolf finna medel till krigets fortsättning och sålunda slippa
lägga den huvudsakliga bördan på protestanterna. Här kunde
han utkräva dryga skatter av rika katolska furstbiskopar
och andra fiender till den protestantiska trosbekännelsen.

Mot kejsarens arvländer sände konungen i stället den
sachsiska armén. Lika mycken politisk klokhet, som det låg i
hans åtgärd att sålunda slita det sista bandet mellan den
vankelmodige kurfursten och kejsaren, lika farligt skulle
det ha varit att låta en sådan man som Johan Georg i
Sydtyskland utföra befriarens roll och sålunda överlåta åt honom
att skörda frukterna av segern vid Breitenfeld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free