- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
186

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt land blir en stormakt - Den sjätte november

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hotade att tillintetgöras av »spanska jesuiter och
fosterlandslösa hövdingar för legoknektar».

Men lika älskad och vördad, som Gustav Adolfs bild är
av de tyska protestanterna, lika hatad är den i vår tid på
den katolska sidan. Den protestantiske hjältekonungen har
inom Tyskland blivit en symbol för den aldrig helt
avstannade kampen mellan de bägge religionerna, och detta går
igen i den katolska historieskrivningen. Genom
systematiskt ömsom förtigande, ömsom förvrängande av fakta ger
detta slags hävdateckning en rad påtagliga bevis på att
satsen »ändamålet helgar medlen» alltjämt är en ledstjärna
för katolska ytterlighetsmän. Av dem skildras främlingen,
som vågade inblanda sig i Tysklands inre angelägenheter,
såsom den där av en omättlig makt- och ärelystnad
drivits att lura sitt folk in i ett fullkomligt onödigt krig.

De ärkekatolska ytterlighetsmännen ha gått så långt i
sin förbittring mot Gustav Adolfs minne, att de i bajerska
riksdagen gjort försök att förmå tyska regeringen till ett
förbud för Gustav-Adolfs-föreningarna att använda den
svenske hjältekonungens namn. Icke borde det vara tillåtet
för tyska föreningar att uppkalla sig efter en främling, som
av politisk ärelystnad inblandat sig i Tysklands inre
angelägenheter!

Deras krampaktiga försök att åstadkomma en vrångbild
av trosfrihetens försvarare röja emellertid, hurusom
påvedömets anhängare ännu gå och ruva på det bittra
medvetandet, att Gustav Adolf har som ingen annan satt gräns
för dess herravälde i världen.

Naturligtvis ha jesuiternas lärjungar funnit en och annan
tacksam eftersägare inom vårt eget land, icke bland
vederhäftiga forskare men bland individer, förblindade av
partifanatism, småsinta själar, som icke uthärda anblicken av
något ädelt och upphöjt.

Påfallande är emellertid skillnaden mellan den ton, vari
de katolska författarne i våra dagar och på Gustav Adolfs
egen tid yttra sig om den protestantiske hjälten. Medan
nutida ärkekatolska historieskrivare knappt ha ett ord av
erkännande för de storslagna sidor i hans person, vilka borde
kunna uppskattas av både katoliker och protestanter,
yttrade sig både 1600-talets katolska författare, hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free