Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring den slagne hjälten - En otröstlig änka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bjöd på åkturer utanför Stockholm för att få ostört och
utan vittnen samtala med honom.
Ett gott öga hade svenska regeringen också till den tyska
hovpersonal, som änkedrottningen fört med sig från Preussen,
och som till stor del utgjordes av »ett onyttigt byke» — för
att tala med danska sändebudet, som ju icke kan betecknas
som partisk mot Maria Eleonora. Särskilt misstänkte
regeringen hennes hovmarskalk för att underhålla hemliga
förbindelser med Danmark. Därtill beslog man honom med
att ha gjort »spe och gly» av svenska regeringen, och man
beslöt att en dag tillsäga både honom och några andra bland
uppvaktningen att »packa sig av». Ville de ej lyda, så skulle
man bruka andra medel, i värsta fall »slå huvudet av»
hovmarskalken. En annan misstänkt individ var hennes
kamrerare, som av en kännare fick vitsordet att vara »ein grosser,
naseweiser[1] Phantast». Bägge de nämnda herrarne fingo göra
änkedrottningens kammarjunkare sällskap till ett annat land.
I samband med den betänkliga korrespondensen med
andra furstliga personer stodo några nya idéer, som tyckas
ha runnit upp i Maria Eleonoras hjärna efter regeringens
inblandning i Kristinas uppfostran. Hon hade nämligen fått
för sig, att hon skulle lämna det odrägliga Sverige och fara
hem till Preussen. En svensk drottning skulle alltså fara
bort ur landet till en av rikets fiender — ty dit hörde Preussen
efter 1634! Det finge ej ske.
Maria Eleonora dolde emellertid icke sina resplaner för
Axel Oxenstierna. Då han försökte taga dessa griller ur
henne, förklarade hon: »Den resan måste jag göra, ty för det
första är här i Sverige mycket kallt, och för det andra är här
också en hop med slemma berg.»
Rikskanslern, som blev något stött över att Maria Eleonora
icke uppskattade den svenska naturens skönhet och det
nordiska klimatets friskhet, svarade: »Därute är lika stor
köld som här, och slemmare berg i Tyskland än här inne,
så att Eders Maj:t icke haver orsak att förekasta oss sådant.
Eders Maj:t har för övrigt vetat det förut.»
Änkedrottningen svarade blott: »Jag kom hit för min
salige herres skull.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
