- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
223

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Gustav Adolfs och hans efterföljares fredliga fälttåg - Gustav Adolfs framtidsplaner för handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Även inom rådet, som med tiden blev högsta instans,
avkunnades emellertid domar, som för vår rättsuppfattning
äro mycket egendomliga. Så hände det t. ex., att en som
dräpt sin broder blev benådad, enär »modren haver mist
mannen, haver ock mist sin son. Om hon nu skulle mista
den tredje, är mycket betänkeligit». Egendomligt är ock
att se, hurusom en hovkock, som deltagit i ett slagsmål,
dömdes att »ristas igenom hand med kniven». Däremot
blev en lakej, »som haver slagits i köket», för den tioåriga
drottningens förböns skull förskonad från att lida samma
slags straff. Men han skulle i stället »i porten få hugg,[1] att
han bliver blå och brun», samt förmanas att icke upprepa
sin förseelse.

Litteratur:

C. T. Odhner, Sveriges inre historia under
drottning Christinas förmyndare; häft. kr. 3:50.

Gustav Adolfs framtidsplaner för handel
och sjöfart.



UNDER oförtrutna färder genom landet lärde Gustav
Adolf känna sitt folk, fick med egna ögon se, vad
det behövde. Från fältlägren gingo hans tankar
ständigt hemåt. Alltid hade han något nytt att grundlägga
eller något gammalt att förbättra. Sverige var ett fattigt
land; det hade konungen fått erfara i sina stora företag.
Men varför skulle ej Sverige kunna bli rikt som andra länder?
Kunde det ej få en stor handel och industri? Men då måste
Gustav Adolf först göra om sin farfars arbete för handel
och sjöfart. Vid hans tronbestigning lågo städerna
»handelslösa, ruttna och kullrivna», som han säger. De flesta av dem
liknade snarast små bondbyar, bebyggda med »kåkar och
bettlarestugor», där åkerbruk och krögeri voro
huvudnäringar, samhällen, som ej förmådde »löna en skolmästare
eller gjuta en klocka» utan att kronan anmodades om hjälp.
På Gustav Vasas tid hade Sverige drivit utrikes handel med

[1] Slag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free