- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
253

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Gustav Adolfs framtidsplaner för handel och sjöfart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnen ej måtte bliva hedningar, emedan de bo mitt ibland dem».
I ett brev hem berättade Rudman, att deras landsmän härute
mottagit dem som goda änglar och omfattat dem »med
obeskrivlig kärlek». Församlingarna bestodo nu av 1,200 själar.
Landet fann han härligt: »ett Canaans land». — »Med de
vilde», skriver han, »hava vi fridsamt, varandes de nu mycket
få och av Gud utrotade genom smittosamma sjukdomar och
inbördes krig. De kalla oss sina bröder och så av oss heta —
vilket icke engelsmännen göra.»

För missionsarbetet bland indianerna lät Karl XI trycka
en översättning av Luthers katekes på indianernas språk,
gjord av en svensk prästman i Amerika. Men de som vunnos
för kristendomen voro helt få. En svensk prästman skriver
därom år 1725: »Med dessa indianer haver ännu ingen präst
kunnat stort uträtta, både för tungomålets svårhets skull
samt deras envisa sinne. Ehuruväl de med nöje och
förundran ofta erkänna de kristnas ordentliga gudstjänst vara
bättre än sin egen, vilja de icke desto mindre hellre bliva vid
sin fåkunnighet, att icke de genom någon nyhet eller
förändring må omakas ifrån sin frihet. I min tid är allenast en
indian bliven kristen. Men sedan han var döpt, måste han med
stor omsorg vaktas ifrån de andra indianernas sällskap, som
skulle eljes honom ibland sig mörda, såsom en, den där
pretenderade veta något bättre än de själve.»

Slutet blev, att den kristnade indianen åter gav sig ut »bland
vildarne och levde lika som de».

*



Ännu mot 1600-talets slut talade svenskarne i Amerika sitt
modersmål »så rent, som det någonsin talas i Sverige — bryter
litet på östgötska och västgötska slutningar», för att anföra
Rudmans ord. Men snart började man uttala och böja de
svenska orden på engelskt sätt. Det var första steget till att
alldeles glömma bort modersmålet. Utvecklingen påskyndades
därigenom, att på hösten 1728 en svår lungsjukdom, kallad
»stick och bränna», »gruveligen grasserade, så att mest alle
utav de gamla svenska blevo utödde, varav hänt, att deras
barn, som då voro unga men sedan uppväxte bland de
engelska, förglömt deras förfäders språk, svenskan». Uppgiften
härrör från en svensk professor vid namn Per Kalm, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free