- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
259

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Hantverk och industri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det lågade och fräste ur masugnar och smedjor,
stångjärnshamrarna dånade, i skogarna rök det ur kolmilorna,
vattenfallen drevo kvarnar, hamrar och verkstäder av flera slag.
Exporten av svenskt stångjärn fyra- till femdubblades, och
den svenska vapenindustrien nådde en förut okänd
utveckling.

De Geer fann snart, att det var en utmärkt affär att lägga
ned pengar i Sverige, och utvidgade därför sina företag genom
ytterligare arrenden, nämligen av Dannemora gruvor med
Österby och Lövsta bruk. Med tiden förvärvade han sig
genom köp full äganderätt till både Finspång och andra stora
områden. »Herr De Geer», sade regeringens ombud till honom
vid avslutandet av ett köp, »Ni tager för Er de bästa
egendomarna i landet.» Gustav Adolf gjorde också allt för att
främja hans verksamhet. Han »karesserade[1] den mannen nog,
innan han fick locka honom in i riket», säger Per Brahe.

Slutligen var De Geer i stånd att övertaga hela
vapentillverkningen för armén och flottan, ja även soldaternas
beklädnad. Han hade nämligen anlagt klädesfabriker i
Norrköping. Tack vare De Geers affärsföretag i denna stad samt
ut- och införseln för Finspångs bruk växte Norrköping med
en förvånansvärd fart, så att den snart blev Sveriges tredje
stad. Av denna ort och de De Geerska anläggningarna där
ger den förut citerade franske diplomaten Ogier[2] följande
livfulla skildring:

»Genom staden flyter en forsande ström, som kommer från
en sjö ej långt därifrån och på en slingrande och stenig
flodbädd under starkt brus mellan klippblock störtar sig ner i
djupet. Detta har givit upphov till flera kraftanläggningar
i Norrköping. Sevärt är isynnerhet kopparverket, där
kopparen gjutes i smältugnar, renas och formas till plåtar eller
massiva föremål av varjehanda slag samt putsas. Det är
häpnadsväckande att se de stora hamrarna, som drivas med
vattenkraft, uthamra och uttänja kopparplåtarna under ett
så förfärligt larm, att själva Jupiter tonans[3] i sin himmel
icke skulle kunna höra däruppå, eller se arbetare lägga dessa
plåtar på städet och bearbeta dem med hammare eller med
stålsaxar klippa dem i långa remsor, som de bära till en annan


[1] Omhuldade.
[2] Sid. 204.
[3] Åskans gud hos romarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free