Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - Samfärdseln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danskarnes gruvliga framfart utmålas i ett brev från
Halmstad på följande sätt: »Vem som är förekommen, är
hårdeligen pinter och nästan till döds plågader, tre utlovade gamle
käringar, en blinder tiggare och en bonde nederskjuten,
våldtagit kvinnfolken, sönderslagit fönstren i kyrkan och värre
än turken framfarit.»
Apropå turken, så hade »den svenska tidningspressen»
under stormaktstiden hårresande saker att berätta om
honom — så länge man i honom såg blott kristenhetens
arvfiende. Då skrevs det om honom, att han födde sina fångar
uteslutande med »dött människokött». Men när turkarne
kommo att stå på samma sida som vårt folk i kampen mot
Ryssland, ändrade sig genast tonen, och Posttidningen
skildrar dem som ovanligt hyggligt folk.
Även några annonser från 1600-talet kunna vara värda
att omnämnas som prov på hur våra förfäder i den vägen
uttryckte sig. I ett nummer för den 14 juli 1675 står att läsa
följande lockande tillkännagivande: »De som åstunda att
hava förvirrade böcker och räkningar riktige och själv bliva
gode bokhållare efter det kortaste maner, som i de
berömdaste kontor brukas, de finna efterrättelse om den, som på
denne ort däruti betjäna kan, hos Olof Andersson Gorkock,
boendes på Baggens gata i Revalske vapnet.»
En annan gång tillkännagives, »att såsom fältmedicus
doktor Johan Fredrik Gruwius är genom döden avgången och
efter honom finnes en stor kvantitet av hans stålpulver,
feber- och tandpulver samt åtskillige andre medicamenter»,
kunde en lidande mänsklighet få köpa av restlagret hos hans
änka, »som bor i framlidne rådman Carlings hus straxt vid
Norremalms torg».
En särdeles trevlig auktion på ett parti vin och ättika
utlovades till den 18 november 1718 av en viss herr
Schaunburg. Kunderna skulle därvid »med goda traktamenter, ett
delikat glas vin och en italiensk musik väl bliva fägnade».
Tyvärr blev föreställningen dock uppskjuten på grund av
»blöte vägar» och »andra laga förfall» och hördes sedermera
icke av.
En av våra första lotteriannonser — den härrör från år
1693 — lyder sålunda: »Gives ock tillkänna, att en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
