- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
300

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur vårt folk fick krafter att bära de tunga krigsbördorna - En storman i andens värld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag», säger han straffande», förnummit, att Eders Maj:t,
förutan dageliga fel, med vilka vi väl alle som oftast förse oss
mot Gud, är fallen uti en uppenbar, verkelig synd emot Guds
bud och därmed förtörnat Gud den allrahögste. Och oansett
jag intet tvivlar av andra Eders Maj:ts kristeliga gärningar,
att Eders Maj:t ju sådant vet, redan ångrar det och tänker
till att bättra sig, dock likväl medan jag fruktar, att Eders
Maj:t av dageliga bekymmer och överlopp uti sitt höga
ämbete icke tillfyllest betraktar denna sin synd och huru
högt Gud kan härigenom vara förtörnad, eller ock av stark
begärelse, som väl i denna lägenhet plägar finnas, kan
framhärda däruti och så mer förorsaka Guds vrede och ogunst
över sig, är jag kommen på mitt ämbetes vägnar till att
Eders Maj:t härom ödmjukeligen påminna, bedja och
förmana, att Eders Maj:t denna synden ingalunda förgäter,
henne ringa aktar eller däruti framhärdar, utan åter i tid
förliker sig med Gud.» Genom denna synd hade konungen
icke allenast uppväckt Guds vrede utan ock »icke ringa fläck
lagt uppå det berömliga namn, som han Eders Maj:t i så
mång annor stycke givit haver. Sådant allt bör Eders Maj:t
flitigt betänka och låta gå sig allvarligen till hjärtat, i tid
bättra sig och förlika sig med Gud, om Eders Maj:t eljest
vill bekomma Guds nåd och vänskap igen.»

Det krävdes både mod och vishet för att kunna till sin
konung rikta sådana straffande ord, och särskilt tänkte nog
Rudbeckius på detta tillfälle, då han talade om sin hovtjänst
såsom förbunden med besvär och farligheter, för vilkas skull
han »ofta måst från sina kindbackar torka heta tårar». Men
hans manliga uppträdande blev till rik välsignelse, ty det
sanningens osminkade språk, som han förde, grep den
unge hjälten i hans hjärterötter och gav honom kraft att
till sin egen och sitt folks lycka kämpa sig till den största,
den mest avgörande av alla hans segrar: segern över sig själv.
Och vi ha hans egna ord om var han fann kraften därtill.
»Jag söker att genom Guds ords betraktande stärka mig
mot de frestelser, som åtfölja mitt stånd», yttrade han en gång
till någon, som fann honom lutad över bibeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free