- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
431

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Kriget med Danmark 1643—1645

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvärva naturliga gränser. Men den som nu föreskrev
fredsvillkoren, det var den man, som vid freden i Knäred för 32
år sedan med förödmjukelse bevittnat, hur »moder Svea låg
på knä och var röd i synen som en kräfta». Den mannen var
Axel Oxenstierna.

Ceremonier vid fredsunderhandlingarna i Brömsebro 1645.



Enligt gammalt bruk skulle det första högtidliga öppnandet
av fredsunderhandlingarna mellan Nordens riken äga rum på
själva gränsen. Den tiden skildes Sverige och Danmark av
den lilla ån Brömsebäck, som flyter mellan Kalmar län och
Bleking. Kort före sitt utlopp delar den sig i två armar och
omsluter en holme, som är förenad med fasta landet medels
två broar. Sedan urminnes tider har å denna holme funnits
ett stort gränsmärke mellan rikena. Platsen kallas Brömsebro.

Till dessa trakter anlände i februari 1645 en ståtlig
svensk beskickning, anförd av rikskanslern, och en ej mindre
lysande samling danska underhandlare, med den myndige
rikshovmästaren i spetsen. Han hade med sig sextio tjänare,
minst lika många hästar och en tross, som behövde hundra
bondvagnar för att framforslas. Hit kommo ock ett franskt
sändebud, som skulle vara fredsmedlare, ty det låg i denna
makts intresse, att Sverige skulle kunna använda alla sina
stridskrafter i Tyskland. Ett sändebud från Nederländerna
var också där för att bevaka sitt lands viktiga
handelsintressen i Norden.

På den svenska stranden var vid broändan rest ett tält,
där de svenska underhandlarne samlades, och på den danska
stranden likaså ett för de danska underhandlarne. De franska
och de nederländska herrarne togo plats på själva holmen
vid den stora gränsstenen.

Då allt var i ordning, gav franska sändebudet ett tecken:
trumpeterna smattrade, de svenska och de danska herrarne
trädde ut ur sina tält och gingo med avmätta steg över var
sin bro för att mötas framför den franske ambassadören.
De gingo alla lika fort och togo lika långa steg, ty det hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free