- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
435

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Trettioåriga kriget lider mot sitt slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trettioåriga kriget lider mot sitt slut.


Torstenssons sista fälttåg.



SAMTIDIGT som danskarne höllo svenska flottan
instängd i Kielfjorden, menade sig de kejserliga »ha svenska
armén i säcken», avskuren från återtåget till Tyskland.
Gallas hade nämligen i Holstein intagit en stark befäst
ställning i svenskarnes rygg. Men när det väl skulle gälla, när
Torstensson återvände till Tyskland, vågade sig Gallas icke
ut på fältet, förrän svenskarne redan hunnit långt förbi
honom. Så slutade den instängningen. Danskarne läto i
Hamburg slå en skådepenning till åminnelse av den hjälp
Gallas givit dem. På ena sidan stod att läsa: »Vad Gallas har
udrettet i Holstein, det finder man paa den anden Side.»
Där fann man — ingenting alls. I stället blev det nu
Torstensson, som gjorde det ena försöket efter det andra att locka
Gallas till fältslag. Men då detta var fåfängt, beslöt han
svälta ut sin fiende genom att avskära hans tillförsel. Och
när Gallas här på det sättet försvagats, kastade sig
svenskarne över hans kavalleri, slogo det på flykten och krossade
det nästan fullständigt under förföljandet i närheten av
staden Jüterbog i södra Brandenburg. Att några kejserliga
ryttare alls lyckades rädda sig berodde endast på, att det
svenska kavalleriet efter femton mils snabbritt utan rast var
så uttröttat, att hästarna störtade omkull utan att förmå
resa sig, förrän de fått vila ut.

Så hade för andra gången en stor armé fördärvats under
Gallas’ befäl. Hädanefter fick han bära öknamnet
»härfördärvaren».

Torstensson fortsatte nu sitt tåg söderut mot de kejserliga
arvländerna. Vid den lilla bömiska staden Jankau fann han
emellertid i februari 1645 en ny kejserlig armé sammandragen
under Hatzfelds befäl. Den ämnade stänga tillträdet för
honom till Mähren och sålunda utan fältslag förstöra hans
här genom att tvinga den till ansträngande marscher med
bivacker på öppna fältet i smällkalla vinternätter. Men
därhän ämnade Torstensson ej låta det gå. Han beslöt att våga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free