Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolfs lärjungar föra Sveriges härar - Trettioåriga kriget lider mot sitt slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orolige fursten hade nu börjat krig mot kejsaren och ryckt
in i Ungern. Men Torstensson fick vänta förgäves på honom.
I stället kom hans son, men blott med några tusen man,
hoprafsat och odisciplinerat folk, som ingenting dugde till. Trots
detta generade sig Rakoczy ej för att framställa oförsynta
fordringar på subsidier av svenska kronan, och det blev
snart uppenbart för Torstensson, att den penninghungrige
siebenbürgarens uppträdande i själva verket blott gick ut på
att komma i besittning av underhållspengar för att sedan
draga sig ur spelet. Så snart Rakoczy fått klart för sig, att
han ingenting hade att vinna med tomma löften blott,
försökte han komma ifrån det hela genom att försöka reta
Torstensson till öppen brytning; och det medel, som han
använde, var ett oförskämt brev till fältmarskalken. Då detta
emellertid ej hade åsyftad verkan utan Torstensson svarade
lugnt och hovsamt, begagnade sig Rakoczy av ett falskt rykte
om fiendens antågande för att hemkalla sina trupper.
Svenskarne hade då redan fått mer än nog av »kamratskapet».
Kort efter skilsmässan från svenskarne slöt Rakoczy en
fördelaktig fred med kejsaren, som han länge i hemlighet
underhandlat med.
Ett mera varaktigt minne hade dock de siebenbürgska
horderna lämnat efter sig: de hade smittat den svenska hären
med pest. Själv var Torstensson nu värre än någonsin ansatt
av sin reumatism. Den angrep även huvud och bröst, och
plågorna blevo till den grad svåra, att han ej ens tålde att
bäras på bår. I missmod över både sjukdom och den sista
tidens motgångar lät han ej längre av regeringens
övertalning hindra sig från att taga det avgörande steget och
nedlägga sitt befäl.
Hans efterträdare blev segraren vid Femern, Karl Gustav
Wrangel, som dock under nära ett års tid kunde få lita till
Torstenssons råd. Så länge stannade nämligen denne kvar i
Tyskland. Han ville på detta sätt underlätta arbetet för den,
som kom efter honom, och på samma gång söka bot för sin
sjukdom. Tack vare vila, bad och brunnsdrickning
förbättrades också hans tillstånd betydligt. Den gamle Jakob de la
Gardie, som samtidigt med Torstensson drack brunn och
badade vid de sachsiska kurorterna Oschersleben och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
