Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kristina, Sveriges regerande drottning
- »Nordens Minerva» i kretsen av Europas lärda män
- Kristinas gunstlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viskades om ett otillbörligt inflytande, som han skulle utöva
både över drottningens person och över hennes politik. Men
rannsakar man de svenska källor, som ha något historiskt
värde, finner man, att det ena påståendet lika litet är sant
som det andra. Det var ju en helt naturlig sak, att Kristina
skulle visa tacksamhet och tillgivenhet mot den hon
betraktade som sitt livs räddare; och särskilt i nervsjukdomar
gäller det ju för läkaren att i grund lära känna den sjukes
själstillstånd, om han skall kunna bringa bot. Brevväxlingen
mellan drottningen och läkaren ger heller icke minsta stöd
för de rykten, som personliga och politiska avundsmän till
Bourdelot utspredo.
Kristinas gunstlingar.
SJÄLV ville Sveriges unga drottning sköta maktens
tyglar. Ingen fick hjälpa henne — då bleve ju ej äran
hennes. Den mäktige Axel Oxenstierna stod henne i
vägen. Bort därför med den gamle trotjänaren, som snart
fick det beskedet av sin unga härskarinna, att hon ej längre
behövde någon förmyndare! Gång på gång blev han
förbigången vid avgörandet av ärenden, som hörde till kansliet,
och stundom fann han sig föranlåten att draga sig tillbaka
till privatlivet på landet. Men han bibehöll dock sitt
ämbete, och till någon avgörande brytning mellan honom och
drottningen kom det lyckligtvis aldrig.
När den gamle rikskanslerns stjärna bleknade, började det
talas om yngre män, som vunnit drottningens gunst. Livlig
och spirituell som hon var, kände hon sig mera dragen till
det lysande än till det gedigna. Ryklbarast bland hennes
unga gunstlingar var greve Magnus Gabriel De la Gardie,
son till fältherren Jakob De la Gardie och den sköna Ebba
Brahe. Sin moders avbild, som Magnus Gabriel var till det
yttre, hade han redan som barn vunnit allas hjärtan. Lätt
hade han att lära sig allting, och mot alla, som han träffade
samman med, var han älskvärdheten själv. Vid tolv års
ålder sändes han till Uppsala universitet, icke för att taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/3/0467.html
