- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
498

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - I hovets glans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig för de skådelystnas blickar, innan det långa festtåget var
avslutat.

Vid Storkyrkans huvudingång stod hela det högre
prästerskapet på två led och främst den gamle ärkebiskopen. Han
höll i högra handen ett förgyllt hora, prytt med ädelstenar,
vilket inneslöt den balsam, varmed han skulle smörja
drottningen. Hälsad av en bland biskoparne med orden
»Välsignad vare den, som kommer i Herrans namn!», skred
drottningen under en röd guld- och silverbroderad sammetshimmel,
som bars av åtta överstar, fram till koret och tog plats på en
där upprest tron, klädd med silvertyg. Därefter försiggick
själva kröningsakten med övliga ceremonier. Sedan
drottningen avlagt sin konungaed, tog ärkebiskopen hornet med
balsam från altaret och smorde Hennes Maj:t på bröstet och
handlederna. Därefter överräckte han högtidligen
riksregalierna, den ena efter den andra, åt henne. När detta skett,
steg rikshärolden upp på tronens nedersta trappsteg och
ropade med hög röst: »Nu är drottning Kristina krönt till
konung över Sverige, Gothen och Venden med underliggande
provinser, och ingen annan!» Därpå svarade hela
församlingen: »Gud give Eders Maj:t lycka, hälsa och lång levnad!»

När högtidligheterna i kyrkan voro slut, återvände
processionen till slottet, drottningen föregången av en
räntmästare, som kastade ut guld- och silvermynt bland folket.

Nu följde en rad gästabud, »upptåg», fyrverkerier och andra
nöjen. På Stortorget serverades en helstekt s. k. kröningsoxe
åt folket, och vin flödade ur flera springbrunnar. Folket drack
med den påföljd att man råkade i slagsmål; och en natt
»funnos döde människor, ihjälslagne på gatorna här och där till
10 stycken», berättar en präst från Västergötland, som var
riksdagsman.

Medan dessa festligheter pågingo, hade drottningen funnit
nödigt påbjuda, att de tiggare, som för hungersnödens skull
strömmat till Stockholm, »avskaffades och där intet
uppfyllde gatorna, som nu sker, Oss och kronan så väl som
staden i gemen till ingen ringa vanheder, enkannerligen för de
främmande och utländske, som denna tiden här vistats hava».

De s. k. upptågen utgjordes av ett slags allegoriska
maskeradtåg, som gingo från slottet genom staden till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free