Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Drottning utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och det utan att fråga sitt folk. Det mesta av vad Stockholms
slott inneslöt av dyrbarheter: tavlor, statyer, gobelänger,
guld- och silverpjäser, ädla stenar, böcker och dyrbara
manuskript, packade hon in och tog med sig. Med svenske
mäns svett och blod hade dessa skatter förvärvats, men
Kristina behandlade dem som sin privategendom. Sverige
förlorade sålunda samlingar av oskattbart värde ej blott ur
rent ekonomisk synpunkt utan även med hänsyn till den
betydelse de kunde ha haft för folkets konstnärliga och
vetenskapliga utveckling.
Genom Danmark och norra Tyskland reste drottningen
förklädd, ty ett där pågående krig gjorde vägarna osäkra.
Hon hade ifört sig manskläder med kragstövlar, karbin på
ryggen och värja vid sidan. Så kom hon till Antwerpen,
där hon en tid slog sig ned och blev föremål för hela Europas
uppmärksamhet — just vad hon önskade. Hon levde nu i
ett lyckorus: hon var ju fri! Och hon njöt ytterligare av
att känna sig vara den lysande medelpunkten i Europas
förnäma värld, som strömmade till för att få träffa den
märkvärdiga kvinnan. Från Antwerpen gick färden till Bryssel,
där hon vistades inemot ett år och i hemlighet övergick
till romerska kyrkan, varefter hon drog vidare genom
Tyskland med den helige faderns egen stad som slutmål. Hon
hade med sig ett brokigt följe av alla möjliga
nationaliteter men endast ett par svenskar.
I den lilla staden Innsbruck i Tyrolen mottog hon ett
påvligt sändebud, en man, som själv övergått från
luterdomen. Inför honom skulle Kristinas offentliga övergång
till katolicismen äga rum. Dagen innan detta skedde skrev
hon följande brev till Karl Gustav: »Lyckligen har jag hit
anlänt och erhållit Hans Helighets samtycke till att under
Hans hägn förklara mig för vad jag i själva verket är.
Redan länge har jag ansett det vara min lycka att lyda Honom;
och denna ära har jag föredragit framför den att härska över
de mäktiga stater, som nu äro underkastade Ditt herravälde.
Jag bedyrar till sist, att jag ingalunda förändrat de känslor
av vänskap, som jag alltid hyst för Dig, och än mindre den
kärlek, som jag är skyldig Sverige.»
När den stora dagen var inne, trädde Kristina med ett
talrikt hovfölje in i slottskyrkan. Hon var klädd i en enkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
