- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
522

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristina, Sveriges regerande drottning - Drottning utan land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett slags litterär salong, där man läste poesi, njöt av musik
och under drottningens ledning diskuterade filosofiska
problem. På det viset kom denna Nordens dotter att på den
italienska litteraturen utöva ett inflytande av erkänt och
bestående värde.

Men den första berusningen gick över, och Kristina skulle
erfara, att lyckan icke var beständig ens under Italiens
högblå himmel. Först och främst visade sig påven inte riktigt
belåten med henne. Han hade, som en författare uttrycker
sig, väntat sig »ett krönt helgon med lukt av helighet — en
omvänd, som läste långa böner, förrättade goda verk och
utgjorde ett efterföljansvärt föredöme». Han fann i stället
en i sitt tal och uppträdande sällsamt fri kvinna, som
skrattade åt dem, som sökte skona hennes blygsamhet genom att
med draperier omsvepa de nakna statyerna i hennes palats,
en kvinna som log och skämtade under gudstjänsten
och som — o höjd av oskick! — förvred huvudet på
kardinalerna, ja tillät sig en hel del opassande skämt med deras
eminenser, såsom då hon inför en av dem beklagade, att
»helgonskapet icke kunde gå i arv».

Ödmjukhetens vackra dygd låg, Gudi klagat, icke heller
för kyrkans nya dotter. Det behövdes bara, att vid någon
religiös ceremoni en ärkebiskop i stället för en kardinal
svängde rökelsekaret för henne, så ställde hon till ledsamheter.

Men det var icke blott kyrkans män, som hon stötte
för huvudet genom sitt pretentiösa sätt: det blev även för
starkt för Roms societet, när hon fordrade
underdånighetsbetygelser, som om hon vore romarnes regerande drottning.
Och det skulle vara tacken för allt vad de gjort för att
roa ex-drottningen! Hon betedde sig ju som om det blott
vore deras enkla skyldighet att fira henne!

Den uppmärksamme iakttagaren kunde ej undgå att
märka ett sötsurt drag i sydlänningarnes utsökta artighet,
och i hemlighet bedrevo de förtörnade romarne intriger för
att hämnas. Somliga tongivande familjer gingo slutligen så
långt, att de bröto med sin gäst. Ändå klenare blev det med
respekten för den forna drottningen, när man märkte, att
hon hade ont om pengar. Konsten att hushålla lärde sig
Kristina lika litet i Italien som i Sverige. När så hennes forna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free